Translate

Visar inlägg med etikett fosterhem. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fosterhem. Visa alla inlägg

måndag 24 augusti 2015

Vem lyssnar på flickan som vill hem till sin mamma?

Emma var ledsen för ingen lyssnar på henne. Hon smög iväg med sin mammas telefon Phawinee Tomsson, för att spela in detta i smyg under ett bevakat umgänge.




Uppsnappat från Facebook:
"En gång tidigare på våren hade hon rymt hem. Då kom hon full av blåmärken. 2 poliser och 2 okända socialsekreterare från Uddelalla, kom då in i bostaden i Vänersborg mitt i natten med nyckel? Alla fyra hota flickan att de ska spärra in mamma om hon inte kommer med dem. Polisen tvinga in mamma i köket medan de tog tog flickan med våld. Första gången de hämta flickan tog de mamman till häktet där hon skrek hela natten av chock. Mamman har blivit frikänd från anklagelser men nu har man gett vårdnaden till mammas före detta make som inte är far till barnet och säger att mamma inte har någon dotter när hon frågar när hon ska få hem barnet då hon är frikänd i hovrätten. Istället har man dragit mamman till rätten igen och 28 agusti ska man avgöra vad man ska göra med mamman som inte kan sluta fråga när dottern ska få komma hem då hon är frikänd. Hon undrar med hur de kan ge vårdnaden till en man som inte är biologisk far då hon inte ens bor med han heller utan på fosterhem? Det får inte mamman fråga. Inte heller varför de tvinga mamman att skilja sej från han tidigare för att skydda Emma för honom? Mamman är inte farlig på något sätt utan är är rädd om sitt enda barn."

Här har vi en berättelse där ett barn själv har spelat in och berättat hur mycket hon vill tillbaka till sin mamma, och erkänner att hon ljög och att hennes mamma inte alls har slagit henne. Mamman är fri från anklagelser enligt åklagare, men ändå så vill Socialtjänsten skydda flickan från den hon mest älskar.
Var finns barnperspektivet? Var finns IVO? Kan någon förklara varför Socialtjänsten gör som de gör?

onsdag 22 juli 2015

IVO lägger ner ärendet om flickan som blev sexuellt utnyttjad på HVB-hem

"En minderårig flicka blev sexuellt utnyttjad under tiden hon var placerad på ett HVB-hem, hem för vård och boende för barn och unga. Hon slog larm till personalen som också kontaktade socialtjänsten i Helsingborg - men inget gjordes.

Flickan var placerad på HVB-hemmet under 2010 och det var en annan placerad ungdom som misshandlade och utnyttjade henne sexuellt. Övergreppen skedde vid flera tillfällen och en gång blev det filmat - en film som även visades för hemmets personal."


IVO lägger ner detta ärende då personalen på detta HVB-hem har slutat och det hände för flera år sedan. Samtidigt så vet inte Helsingborgs socialtjänst om man fortfarande använder sig av samma HVB-hem idag.

– Jag vet faktiskt inte om vi använder det HVB-hemmet längre, säger verksamhetschef Lars Elowson.

Läs mer!

Detta är ett typiskt exempel hur IVO och socialtjänsten arbetar. De som var ansvariga har bytt jobb och därför är ärendet avklarat enligt IVO. Men samtidigt så arbetar säkert vissa av de som ansvarade fortfarande med barn, men hos en annan kommun. Det är socialtjänsten som bär det yttersta ansvaret om ett barn är placerad på ett fosterhem. Att socialtjänsten i Helsingborg själva inte ens vet om de fortfarande använder sig av samma HVB-hem är ju även det anmärkningsvärt. Kan dessutom tyckas anmärkningsvärt att detta HVB-hem fortfarande existerar?

torsdag 2 juli 2015

Inget LVU för flickan som försvann i Hörby

Dök in på Monicas blogg och fann ett inlägg tillägnad en gratulation till flickan i Hörby och hennes mamma. [1] Det är flickan som mamman tog ifrån ett umgänge vid ett cafe i Hörby, slutet av maj i år.

Högsta Förvaltningsdomstolen har emellertid i dag, den 2 juli 2015 meddelat prövningstillstånd.

Något omedelbart omhändertagande av barnet ska alltså inte ske enligt 6§ i lagen om vård av unga "med särskilda bestämmelser av vård av unga i anslutning till avveckling av frivilligvård i familjehem".

"Högsta Förvaltningsdomstolen förordar att beslut om omedelbart omhändertagande tills vidare inte ska gälla."


LVU´t är alltså borta för flickan och mamman har vårdnaden. En längre artikel i Dagens Nyheter finns även här. [2]

Advokat Katarina Nordquist överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen. Hon anklagade socialnämnden och även familjehemmet för att motarbeta återföreningen mellan mor och dotter.

”Familjehemmet och Svalövs kontaktperson har demonstrativt visat att de inte vill att (mor och dotter) ska ha kontakt”, skrev hon i sin överklagan. Hon menar också att socialnämnden har lovat familjehemsföräldrarna att de helt ska få ta över vårdnaden om dottern.

”Om barnet återförs till familjehemmet är (Marias) möjligheter att återförenas med (dottern) med all säkerhet för all framtid spolierade” skriver advokaten.


Mamman och dotterna kommer att fortsätta hålla sig gömda. De har jagats av en grupp personer som utlyst hittelön för att finna flickan. Enligt mitt tycke så har familjehemmet brustit i mycket kring detta fall.

Läs även:

Den bortförda treåriga flickan från Hörby
Mamman till flickan i Hörby intervjuas
Replik till Malin Lernfelt: Barn är inga ägodelar
Karin Rebas skriver om flickan i Hörby
Det socialliberala gänget fortsätter att jaga mamman i Hörby
Kritik mot denna blogg
Funderingar kring flickan i Hörby

fredag 26 juni 2015

Förslag om att slopa LVU lagen

Håkan Ceder, utredare har granskat LVU lagen, och kommit fram till att den bör slopas och reformeras från grunden. Han har skrivit en egen debatt artikel som Dagens Nyheter publicerade idag, "Skrota LVU och låt barnets bästa prägla den nya lagen"

Det har redan kommit kritik mot utredningen från Autism och Asperger förbundet, "Tvångsvård av barn med autism är ofta förödande". Där skriver man följande,

2015-06-26
Förbundet har skickat ett pressmeddelande angående utredningen om tvångsvård för barn och unga Det kan bli tillåtet att tvångsvårda barn och unga på grund av beteenden som beror på en funktionsnedsättning. Det föreslår utredningen om tvångsvård för barn och unga.

Autism- och Aspergerförbundet anser att förslaget innebär ett stort steg tillbaka i rättsutvecklingen, som istället borde sträva efter mindre tvång och mer adekvat frivilligt stöd till barn med funktionsnedsättning. Förbundet fruktar att en lagändring kommer att slå hårt mot de grupper vi representerar, eftersom det kommer att innebära utvidgade möjligheter till tvångsvård av barn och unga med autismspektrumtillstånd.

Utredningen anger som skäl för förslaget att det finns en grupp unga som står utan stöd idag, för att de inte kan tvångsvårdas. Autism- och Aspergerförbundet vet att det finns många barn med autismspektrumstillstånd som inte får adekvata stödinsatser idag och som därför far illa, men det löser man inte genom att tvångsvårda dessa barn. Adekvata stödinsatser och anpassningar måste ges inom skola, i barnets eget hem och genom stödjande LSS-insatser. Det finns inte förutsättningar att ge sådana stödinsatser inom HVB och annan tvångsvård. Målet med vård enligt LVU är att barnet ska få behandling för sina beteenden, men sådan behandling finns inte mot autism. Lösningen på problemet med till exempel självskadande beteenden är därför inte att utvidga tvånget mot unga människor utan att ge autismspecifikt stöd, hjälp och anpassningar. För att detta ska fungera behövs kompetens hos personalen, då förståelse av barnet är avgörande för att kunna ge rätt stöd.

Utredningens förslag strider också mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det står att förekomst av funktionsnedsättning inte i något fall ska rättfärdiga frihetsberövande (artikel 14).


Den som vill läsa hela utredningen finner den på följande sida, "Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU."

onsdag 10 juni 2015

Socialtjänsten förstörde hennes liv


– Allt har gått från bra till skitdåligt. Jag frågade min handledare på soc om det blivit några framsteg men fick inget svar, säger Karin trotsigt. Soc har förstört mitt liv. [1]

För två år sedan blev Karin omhändertagen genom LVU efter att släktingar och bekanta har gjort orosanmälningar till Socialtjänsten.

– Mamma såg till att jag kom till skolan, hon var med mig i stallet, hon lagade mat. Det enda var att hon behövde vila en stund mitt på dagen eftersom hon är sjuk men då var jag i alla fall inte hemma. Mamma och jag är bästa kompisar. De som anmält säger sig veta att det var misär hemma hos oss men de har inte varit i lägenheten på flera år. Det som står i utredningen stämmer inte. Men soc säger att de anser att det är så!

Karin placerades först hos ett familjehem 10 mil från Gävle, men redan efter tio dagar flyttades hon ner till skåne, 70 mil från mamman. Eftersom mamman var sjuk så hade hon svårt att besöka sin dotter. [2]

Efter två år och placerad hos tre olika familjer rymmer Karin. Hon har hållt sig borta från socialtjänsten i fyra månader. Hennes mamma som är sjuk väljer att skjuta upp en operation för att kämpa för sin dotter, men tyvärr dör hon. Efter fyra dagar tar socialtjänsten henne igen, Karin står då i valet, att hoppa från fönstret eller gå in i lägenheten där tjänstemän från socialtjänsten befinner sig. Polisen övertalar henne att inte hoppa, polisen transporterar henne genast till ett HVB- hem som egentligen är en plats för psykisk sjuka. Karin har ingen diagnos eller utredning hos BUP.

Enligt Karin så fungerade hennes liv innan socialtjänsten gick in med LVU. Hon gick i skolan, mamman tog hand om de nödvändigaste sysslorna. Allt var inte perfekt, men socialtjänsten förändrade Karins liv till ett helvete. I dagsläget har hon missat över två år skolgång, hon har inga kompisar och mår allmänt dåligt.

Nu när Karins mamma dog så har hon inte längre någon som kämpar för henne. Karins mammas advokat har fallit bort från sitt mål.
Socialtjänsten i Gävle svarar,

Jag vill börja med att säga att det som hände idag var omskakande och vi är lättade över att situationen har lugnat ner sig. Flickan har idag kommit till sitt HVB-hem. Flickan behöver stöd och hon har ett fortsatt vårdbehov enligt tidigare LVU beslut. Vi är en myndighet som arbetar med vård och stöd och när vi fick reda på att mamman hade gått bort låg det i vårt ansvar att kontakta flickan. Det här handlar om en ung flicka som behöver hjälp och vi har mycket goda erfarenheter av det här HVB-hemmets förmåga att hjälpa unga personer i liknande situationer. ” [3]

Detta är ett tragiskt fall där en ung flicka som hade ett okej liv har blivit förstörd genom socialtjänstens aggerande. Istället för att tvångsomhänderta flickan så skulle det säkerligen ha räckt med stödinsattser.

Karin har ett annat namn.

lördag 6 juni 2015

Regeringens utredare kritisk

Landets socialtjänster får kritik för bristande stöd till föräldrar som får sina barn omhändertagna. Föräldrarna lämnas ofta i sticket menar regeringens utredare:



Läs mer: SVT Västernorrland

söndag 17 maj 2015

Blev häktade efter ett sjukhusbesök

Läs en skrämmande historia om hur två föräldrar blev anklagade för att ha förgiftat sina egna barn efter ett sjukhusbesök. "När barnen åkte in till akuten häktades föräldrarna"

Helsingborgs Dagblad

söndag 10 maj 2015

Intervju med Annina Karlsson och hennes dotter Cecilia.

Annina Karlsson intervjuas tillsammans med sin nu vuxna dotter, Cecilia, som hon lyckades rädda undan socialen i Simrishamn, genom att ta henne och fly från Sverige.
Annina är mamma till Donia Hassan, som dog hos sin fosterfamilj.

måndag 4 maj 2015

lördag 18 april 2015

Elsa och Alexia

Denna artikel är tagen från facebook- gruppen Elsa och Alexia


Här är mina döttrar som var 3 dagar gamla!
Allting började med att jag var placerad i ett familjehem pga att mina föräldrar inte kunde ta hand om mig av olika själ. Innan jag fyllde 19 år ville jag flytta där ifrån för jag kände att jag var vuxen nog för att bo där, jag älskar den familjen dom hat hjälp mig att bli den mogna tjejen jag är idag och hantera min diagnos Asperger!
Men när jag flyttade där ifrån kom min handläggare Ellinor in i bilden och ska göra en uppföljning så jag mår bra efter jag flyttat, under den tiden hann jag bli gravid och redan DÅ hade dom bestämt sig för att ta mina barn i från mig pga min diagnos och att jag bott i ett familjehem.
Ellinor ringde mig minst 3 gånger i veckan och kränkte mig, hota med att jag inte skulle kunna ta hand om mina barn, att dom måste gå in med LVU och placera dom i ett familjehem.
Tiden gick och allt fortsatte så ända fram tills vi hade ett möte jag och Viktor med Ellinor och vi gjorde en nätverkskarta om vilka som kan finnas och stötta oss i allt med barnen. Det var väldigt många men tydligen räckte inte det till. Efter några veckor, bara 2-3 månader innan jag skulle få mina barn sprack allt ännu en gång!
VI blev kallade till ett möte, Viktor kunde inte den dagen men min mamma och hennes då varande sambo var med på mötet (allt är inspelat) och där får vi bara uppkastat att eftersom 3 personer gjorde en oros anmälan så skulle vi åka till ett utredning/behandlingshem för föräldrar med barn, om vi inte åkte dit skulle dom ta barnen med LVU på BB. Vi hade inte så mycket att säga till om men vi gick med på MAX 8 veckor och sen komma hem och leva normalt liv, det lovade dom oss. Under tiden vi va där va personalen som hökar över oss, allt vi gjorde va fel och dom ljög i journalerna men det trodde inte socialen på. Elsa fick ett andningsuppehåll som läkarna inte vet vad det beror på eftersom alla tester dom tog såg bra ut. När vi kom hem från barn akuten så flyttade vi in deras säng hos oss igen och jag sov väldigt lite jag vaknade ofta för att se och känna om hon andades, men personalen menar på att jag inte haft den uppsikt hon behövde efter den händelsen. MEN det personalen gjorde då barnen fick LVU för att vi inte kände oro för Elsa var att stänga in henne i ett samtalsrum med en babyvakt, dom gick dit och kollade till henne då och då inte så ofta. EN dag frågade jag vart Elsa var och då kom han på sig själv att han har glömt bort henne, jag fick världens klump i magen, hon kunde fått andningsuppehåll medan dom var borta och en babyvakt larmar inte om hon slutar andas. Och deras fel och brister och misstag skyller dom över på oss, att vi inte har den uppsikt vi skulle haft osv. Dom menar också på att dom är passiva, vänder bort blicken , dom ler och skrattar inte, dom jollrar inte, dom är sena i utvecklingen och understimulerade , att vi inte tagit vara på tiden med dom när dom är vakna och haft samspel med barnen. Allt detta är ljug från deras sida MEN som socialen vägrar att ta till sig!
Nu bor dom i en familj som jag känner stark oro för. Dom har 3 stora hundar, barnen ligger på golvet medan 2 av dom större vaktar barnen och den lilla vill komma och busa så ryter dom ihop, barnen kan dö om det blir bråk mellan hundarna där dom är! Och att placera barn i ett fosterhem som har 3 hundar som kräver massa tid , 1 hund = 1 barn ungefär och dom har 3 hundar och 2 barn, han jobbar , hon har träningar och utställningar och renovering på huset som ska vara klart till nästa sommar! OCH placera barn i en familj som har djur när det finns allergi hos mig och min släkt, och Viktors släkt är inte okej! I Fredags hade vi möte om nästa umgänge och då var barnen med där, jag kunde inte hålla i dom för dom var fulla i hår , dels hade dom hår överallt i alla deras veck, på kläderna , Elsa hade vid ögonen och Alexia inne i munnen , sen att jag måste lämna ifrån mig mina egna barn för att jag är så pass allergisk att jag får svårt att andas, det är inte OKEJ! Jag måste få kunna träffa mina barn utan att få andnings svårigheter. Dom har även ingen koll på barnens nacke, första gången hon höll Alexia så höll hon inte bakom nacken och Alexia är den starka som vill göra allt hon kan, hon lutade sig bakåt (huvudet är ju så tung för dom små) men hade det blivit ännu mer bakåt i mer fart hade hon brutit nacken av sig, och det var inte sista gången hon inte håller bakom nacken fast vi hade sagt till utan det var sist i Fredags jag såg det igen. Jag sover inte på nätterna, jag är orolig för mina barn och deras hälsa och UTVECKLING!!
För i fredags det var DÅ dom vände bort blicken och ville inte alls vara med ,jag kände inte igen mina egna barn, nu är dom passiva, ingen av dom skrattade när vi pratade med dom som dom alltid har gjort (vi har video på det). Dom säger även till socialen fast dom endast träffat barnen 2 korta stunder innan dom flyttade till dom, men dom säger att dom ser en stoooor förändring hos barnen , att dom är mer med och vill ta på leksakerna som hänger på babygymmet och sprattlar och pratar osv. MEN det gjorde dom när vi hade dom också och vi har video på det med. Dom gör allt för att vi ska bli av med barnen, precis så känns det, MEN vi har ju inte gjort något fel, dom hakar upp sig på min diagnos, att jag avrit placerad och Elsas händelse som inte var mitt fel!
Nu har vi gjort en oros anmälan dom inte heller tog seriöst tydligen för familjen var ju såååå "bra" , men vi vill att barnen ska komma till min morbror och hans fru, dom har haft/har tvillingar som är i skolåldern nu, och dom vet vilken tid det krävs att ha tvillingar, dom är inte heller för gamla som socialen går på, dom bor i ett bra område , fint hus, inga djur, det är så perfekt det kan bli TILLS vi får hem våra barn, det är vårat mål!
Det är nu allting börjar hända, dom är 3 månader och 2 veckor idag, dom börjar ju vara mer vakna nu, jag vill inte missa allt detta, jag blir så himla ledsen att dom går på fel personer som inte gjort barnen illa, som har det bra.
Socialen har kränkt mig från starten av min graviditet tills nu idag, jag är inte lämplig som mamma osv, dom måste ha en VUXEN (jag är 20år) som tar hand om barnen... jag tycker jag är vuxen och jag är ingen som dricker, röker,eller nåt sån och har aldrig gjort , så inte lämplig mamma kan jag inte hålla med om OCH dessutom har alla föräldrar nåt som är svårare men man kan jobba på alla är inte perfekta föräldrar!
MEN det socialen lovade oss, att bo där MAX 8 veckor, sen komma hem och bli normal familj och få det stödet vi behöver i vårat hem, det ljög dom om , det sa dom på mötet att dom aldrig sagt, dom förlängde även 8 veckor till 12 veckor och det var för att vi skulle få mer tid och sen få komma hem men så blev det inte heller dom blev LVU:ade via telefon ! Och detta var på fredagen den 20:e på Måndagen den 23:e kom familjen och hämtade barnen och vad jag än sa så spelade det ingen roll för dom hade LVU!
Allt detta har varit planerat från start, för våran vagn tog 2 månader att få + några dagar för dom skulle skicka den också. Och den familjen dom är hos nu har samma vagn som oss fast i tyg, och allt var redan klart hos dom och dessutom måste man planera ett tag innan om att vara ledig osv!
Familjen klarar inte av att ta hand om barnen på egen hand , fosterpappans syster bor där också, så dom ska INTE ha våra barn, det bara är så!
Så dom har aldrig från start gett oss en chans att vara föräldrar, vi är unga, jag har diagnos och bott i familjehem..
NU vill jag att ni delar detta inlägg, ni får mer än gärna kommentera detta inlägg , göra oro anmälningar , det får vem som helst göra, nu vill vi få så som vi vill ha det, det barnen behöver mest.. oss!
skriv till mig om ni undrar nåt mer, jag finns tillgänglig hela tiden!

fredag 2 januari 2015

Socialtjänsten hinner inte utreda fosterfamiljers lämplighet



I detta repotage berättar man att fler vill bli fosterföräldrar till omhändertagna barn i Karlskoga. Det är så pass många att socialtjänsten inte hinner med att utreda om föräldrarna är lämpliga.
En annan sak jag reagerar på i denna intervju är när reportern frågar fostermamman, att om åtta år så kommer detta barn att vara tio, hur kommer din familj att se ut då? Kommer du att ha fler barn?
Fostermamman säger, det hoppas jag verkligen, så många vi får plats med.

Socialtjänstens mål med LVU fall bör alltid vara att man vill återförena barnen med sina biologiska föräldrar. Det känns som om kvinnan i detta repotage och journalisten, först ser att detta barn fortfarande är kvar i familjen om åtta år? Sen önskar kvinnan att det har kommit in fler barn som hon ska ta hand om?
I min värld så borde man inte hoppas på att barn far illa. Fosterhem, fosterföräldrar är en temporär lösning och inte permanent.

Postade tidigare idag en längre intervju med Jur. kand med lic. Siv Westerberg och Jur.kand Jenny Beltrán om Socialtjänsten och dess brister i det svenska samhället. [1]
Där berättade man om tre kategorier bland fosterföräldrar:

1. Psykopater, många gånger kriminell bakgrund som funnit att det går att tjäna pengar på fosterbarn.
2. Föräldrar med 3-4 barn där mamman helst av allt vill vara en hemmafru men inte har råd. 3. Barnlösa föräldrar som istället för adoption söker sig till Socialtjänsten för att ta hand om ett barn.

Kvinnan i detta reportage säger även:
– Det finns ju inga restriktioner kring om man är gift, sambo, eller ensamstående. Men de här barnen finns.

Även detta känns märkvärdigt att man tar upp i reportaget. Troligen finns det inga restriktioner kring någonting eftersom Socialtjänsten i Karlskoga inte hinner med att utreda fosterföräldrar om de verkligen är lämpliga?

Läs artikeln: Sveriges Radio

Brister i det svenska socialtjänst systemet



En längre intervju med Jur. kand med lic. Siv Westerberg och Jur.kand Jenny Beltrán om Socialtjänsten och dess brister i det svenska samhället.

fredag 12 december 2014

Tio av elva fosterhem utsatte Sofia för övergrepp

I tio olika fosterhem utsattes Sofia Rapp Johanssons för sexuella övergrepp. För att ge hopp till andra i samma situation berättar delar hon med sig av ­sina upplevelser. ”Jag mår bra. Men visst har jag skit­dagar jag också, som alla andra”, säger hon.


Hon berättade allt för socialsekreteraren som svarade att Sofia inte skulle projicera över det som hänt med hennes pappa, nu när den här nya snälla pappan ville ställa upp.

Sedan fortsatte det. Under två år flyttade Sofia och hennes syskon mellan elva olika fosterhem. Av de elva fosterhemmen så blev Sofia utsatt för övergrepp på alla utom ett.


Läs hela artikeln: Norran

Tio av elva är en enorm statistik, hade hon otur eller är det så bedrövligt ute hos fosterhem? Okej, antalet i detta fall kanske är högt men statistiken bör vara så nära noll som möjligt. Känns som Socialtjänsten spelar rysk roulette med omhändertagna barn.

Se även dokumentären: Att skära sig fri

fredag 21 november 2014

Barnahemsbarn - Göterborgs Stadsmuseum

Det pågår en utställning på Göteborgs Stadsmuseum med namnet Barnhemsbarn:

Barnhemsbarn är två utställningar om barn på barnhem och i fosterhem. Barnens berättelser utgör kärnan i utställningarna som heter Vidkärrs barnhem och Hitta hem. Genom brev, bilder, föremål och filmer möter du barnen och får ta del av deras upplevelser.

Vidkärrs barnhem
Vidkärrs barnhem var ett av landets största barnhem och här passerade tusentals barn under åren 1935-1976. Det ansågs vara enastående – modernt och med barnens bästa för ögonen. Först med Vanvårdsutredningen kom en annan bild fram. Vidkärr var ett av de barnhem som hade flest berättelser om övergrepp och vanvård.

I utställningen möter du berättelser från barn som bodde här och får veta hur det gick sedan. Hur känns det att ha varit ett barnhemsbarn och hur klarade myndigheterna av rollen som ersättare för föräldrar och hem?

Vidkärrs barnhem är producerad av Göteborgs stadsmuseum med stöd av social resursförvaltning.

Hitta hem - alla tiders fosterbarn
Hitta hem handlar om fosterbarn i privata hem och på samhällets institutioner från 1700-talet fram till idag. Utställningen bygger på teman som återkommer ur barnens vittnesbörd; de ständiga uppbrotten, ovissheten, längtan efter sammanhang, känslan av att bära en stämpel och barnets enastående förmåga att överleva.
Utställningen är producerad av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stiftelsen Allmänna Barnhuset med stöd av socialdepartementet.

SKRIV TILL OSS!
Har du frågor om utställningarna Vidkärrs barnhem eller Hitta hem? Eller har du kanske en egen erfarenhet som du vill berätta om? Mejla gärna till oss. Tänk bara på att det du skriver inte omfattas av sekretess.
barnhemsbarn@kultur.goteborg.se

15 november 2014–23 augusti 2015


Barnhemsbarn Göteborgs Stadsmuseum

torsdag 6 november 2014

Socialtjänsten anmälde inte sexövergrepp på fosterhem



Flickan har i förhör uppgett hur hon blivit tejpad och bunden under tiden som hon utsatts för sexuella handlingar av en ung man som tidvis bodde under samma tak, rapporterar P4 Kalmar. Av domen, som DN har tagit del av, framgår att flickan blev gravid och födde barnet.

– Jag vill och får inte uttala mig om det enskilda ärendet. Generellt har vi en gemensam diskussion där vi väger för- och nackdelar med att anmäla utifrån väldigt många olika aspekter. Det finns få omständigheter som gör att vi ibland avvaktar. Vilka det är är svårt att gå in på utan att tangera det aktuella fallet, säger Hans-Gunnar Hovbäck.


Källa: Dagens Nyheter

Samma tugg som vanligt, att man inte kan uttala sig i ett enskilt ärende. Detta är bara ett sätt för tjänstemännen att försvara sig bakom sekretessen.

lördag 1 november 2014

Två års kamp om sin son

Efter flera års kamp har Anna fått hem sin son. Nu har hon svart på vitt en utredning som visar att hon visst kan ta hand om sitt barn. Men två år av deras gemensamma liv är borta.


Källa: Östersunds Posten publiserad 2014-06-26

Efter att ha bytt handläggare så gick allt bättre...