Sofia Rapp Johansson förlorade i hovrätten

"Vi har alltså blivit våldtagna, misshandlade, och vanvårdade – och för det så ska vi betala 220 000? Först fick man livet förstört som barn – nu ska de ha massor av pengar."

[1]

Trehundratusen ska Sofia och hennes syster snabbt skaka fram, eftersom staten i form av justitiekanslern, JK, kräver betalt för rättegångskostnader. Pengar de inte har. Regeringen kunde av nåd ha efterskänkt beloppet, men säger nej. Denna tunga dag får systrarna även veta att Högsta domstolen inte beviljar något prövningstillstånd. Målet stängs, historien tystas, dörrar stängs mitt i ansiktet på Sofia Rapp Johansson, vars skrivande ändå varit till samhällsnytta. Hon har i flera böcker modigt beskrivit sin barndom, först när syskonen med socialtjänstens goda minne bodde med missbrukande föräldrar. Övergreppen fortsatte i otaliga fosterhem.

[2]

Om ni vill läsa mer, stötta systrana Rapp så kan ni kontakta henne via deras Facebooksida,

Sofia Rapp Johansson, ny rättegång börjar på måndag

På måndag startar en ny rättegången kring Sofia Rapp Johansson, vanvård under hennes uppväxt. [1]





Text från hennes hemsida:

Det här är Sofia Rapp Johansson tidigt 80-tal och hon vill tre saker! Hon vill att Du tar ställning och hon behöver ekonomiskt stöd. Sofia vill också ha en nolltolerans mot övergrepp på barn inom HVB- och familjehem. Anledningen är enkel. Sofia råkade extremt illa ut under sin uppväxt, både när hon bodde hemma och när hon omhändertogs av det allmänna. Hon började missbruka sprit och droger vid nio års ålder, och hon sålde sig själv för att få tag på knarket och spriten. Sofia var då en veteran när det kom till sexövergrepp och övergreppen fortsatte långt upp i tonåren. Det här är något som Sofia vill göra något åt, det ska inte få upprepas.

Sofia har släppt böcker, spelat in en dokumentär och föreläser om vad hon råkade ut för i syfte att upplysa och förändra. Allt det allmänna kan göra för att motverka övergrepp inom barnomsorgen måste göras. För att uppnå det så driver Sofia och hennes syster Hanna ett skadeståndsmål mot staten där de dels vill ha rätt, dels vill skapa en medvetenhet om de systemfel som finns inom den har delen av barnomsorgen. Målen har prövats i tingsrätten och kommer den 19:e april att prövas i Svea hovrätt. I detta behöver Sofia och Hanna hjälp. De behöver hjälp med att skapa en opinion i samhället och de behöver hjälp med att finansiera domstolsprövningen. Domstolsprövningen handlar huruvida det är acceptabelt vad som hänt Sofia och Hanna eller har det allmänna ett ansvar?

Du kan lyssna på förhöret med Sofia för att själv uppleva hur godtagbart det känns att ett barn i det allmännas omsorg drabbas av det hon upplevt. Därefter finns det två alternativ. Du kan sprida hennes budskap via de sociala medier som för tillfället är Dina favoriter. Du kan bidra till hennes kostnader på bankgiro 370-7924. Alla kan göra ett av de två alternativen men skulle Du göra båda så har Du gjort mer för Sofia och Hanna än vad någon ansvarig inom Socialtjänst och kommun gjorde för dem under deras uppväxttid. Frågan Du måste ställa Dig är om den frågan Sofia och Hanna driver är väsentlig eller om det ska få hända igen. Denna fråga är högaktuell med tanke på hur marknaden för HVB- och familjehem ser ut idag. Majoriteten av alla HVB- och familjehem sköts på ett utmärkt sätt och de ansvariga gör ett bra jobb, men risken att ett barn ska råka illa ut på motsvarande sätt som Sofia och Hanna har gjort måste motverkas och förebyggas. Detta kan bara ske genom att det allmänna utkrävs ansvar när det som i Sofias och Hannas fall går exceptionellt fel. Om rättssystemet accepterar det som Sofia och Hanna har råkat ut för så finns i praktiken inget krav på att det allmänna ska motverka att övergrepp av omhändertagna barn inte upprepas. Och så får det inte vara.

Hon fick ta rättvisan i sina egna händer

Jag har följt fallet, flickan i Hörby, eller Svalöv under en tid. Nu har hon äntligen fått hem hennes dotter igen, men det var inte enkelt.

När även detta beslut hade upphävts i domstol beslutade socialnämnden i stället om ett tillfälligt flyttförbud av dottern. I tisdags upphävdes även detta beslut av förvaltningsrätten. Men inte heller därefter har kommunen medverkat till en återförening mellan Maria och hennes dotter.

– Först skulle vi träffas på kommunen för att jag skulle hämta min dotter. Men de sade att de inte kan ta flickan dit. Då kom vi överens om att träffas på en neutral plats, i Skåne djurpark. Men sedan sade de att det inte heller gick, berättar Maria.

Till sist tvingades Maria åka hem till familjehemmet där dottern har bott under lång tid. Familjehemsföräldrarna har arbetat för att få ta över vårdnaden av flickan.

källa, Dagens Nyheter: Efter flera års kamp – Maria har fått tillbaka sin dotter

I bakgrunden har en större mobb med allt ifrån tjänstemän upp till rikspolitiker, journalister motarbetat mamman och tagit hennes fall som ett exempel att socialtjänsten ska kunna tvångsadoptera barn till fosterföräldrar. De har satt lösensumma och hängt ut dottern över internet under den tid mamman gömde sig från myndigheterna.
Ändå så säger mamman att hon kan tänka sig behålla kontakten med familjehemmet, för att hennes dotter ska få träffa denna familj.

Läs tidigare inlägg om fallet:
Laglös socialtjänst i Svalöv
Socialtjänsten i Svalövs maktmissbruk
Inget LVU för flickan som försvann i Hörby
Den bortförda treåriga flickan från Hörby
Mamman till flickan i Hörby intervjuas
Replik till Malin Lernfelt: Barn är inga ägodelar
Karin Rebas skriver om flickan i Hörby
Det socialliberala gänget fortsätter att jaga mamman i Hörby
Kritik mot denna blogg
Funderingar kring flickan i Hörby

”Familjehemmet och Svalövs kontaktperson har demonstrativt visat att de inte vill att (mor och dotter) ska ha kontakt” skrev hon tidigare." [1]

Rättsskandal vid socialtjänsten i Svalöv

Dagens Nyheter har skrivit en till artikel som kretsar kring flickan som blev bortförd av sin mamma i Hörby, [Ingenting kan hindra socialen], skriven som ledare av Matilda Molander.

Jag kan inte annat än att hålla med hennes ståndpunker. Vad är det för ett samhälle vi lever i där socialtjänsten inte bryr sig om domstolarnas beslut? Detta är ju ett rättslöst samhälle, laglös där myndigheter kan göra precis vad som helst mot människor.

I tisdags beslutade domstolen att flickan omedelbart ska till sin mamma, men fick då höra att det tyvärr inte gick att få tag på familjehemmet just nu. Någon timme senare hade nämnden fattat ett nytt beslut om omhänder­tagande. Enligt lag måste domstolen nu inom en vecka återigen ta upp ärendet för att se om beslutet ska bestå. Till dess är Marias dotter berövad sin mamma.

Detta är inte första domstolsbeslutet, socialtjänsten i Svalöv har trotsat landets lagar en längre tid. Detta är skandal och ren barnmisshandel mot den unga flickan som de senaste fyra månaderna har lyckats knyta an till sin biologiska mamma.

Hur tänker de här egentligen?

Läs mer om detta fall:
Laglös socialtjänst i Svalöv

Laglös socialtjänst i Svalöv

Sedan tidigare i år har vi följt ett fall där en flicka blev bortförd från ett umgängesmöte i Hörby. Flickan var placerad i ett familjehem som socialtjänsten mer eller mindre verkar ha lovat få behålla henne permanent och gett förhoppningar om att få adoptera henne. Domstolar har återkommande kritiserat socialtjänsten i Svalöv då man har motarbetat flickans mamma att återförena med sitt barn.
I början av sommaren så avlägsnade mamman med sin dotter från ett övervakat möte vid ett café i Hörby. En större mob av anhöriga, journalister, politiker med intressen i fallet engagerade sig, man t.om. satte ut hittelön och hängde ut flickan med bild över Facebook och andra sociala medier. Polisen backade och sa att mamman egentligen inte hade utfört något brott, då mamman både hade vunnit ensam vårdnad och att lvu hade upphört, att det socialtjänsten skulle göra var att arbeta till en återförening.
Socialtjänsten i Svalöv utförde ett nytt LVU, varav förvaltningsrätten först accepterade detta, men tog tillbaka det senare under sommaren.

Den biologiska mamman och flickan har levt tillsammans i ca fyra månader, varit utomlands på semester och kommit tillbaka till Sverige. Socialtjänsten i Svalöv hittar dem, och åker hem till mamman och rycker flickan från sin nya situation. Det som kan tyckas oroväckande är att när den biologiska mamman förde bort flickan tidigare i år sågs det av många som barnmisshandel, att mamman tog med sig henne. Nu kom socialtjänsten i Svalöv hem till mamman med polis och handräckte flickan, vilket troligen har utsatt flickan för minst samma trauma, kanske värre.

Nu har domstolen ännu en gång gått emot socialtjänsten i Svalöv, "Kommun stoppade domstolens beslut. Ändå så trotsar Svalövs kommun domen genom att lägga ett nytt LVU och behåller flickan i sitt förvar.

"Domstolens beslut innebar att flickan omedelbart skulle återförenas med sin mamma. Men socialtjänstemännen från Svalöv förklarade efter förhandlingen att de just då fick inte tag på familjehemmet där flickan fanns.
Någon timme senare, på tisdagskvällen, hade socialnämnden fattat ett nytt beslut om omhändertagande av flickan."

Hur kan det få gå till såhär? Hur kan socialtjänsten återkommande köra över domstolarnas beslut om att flickan ska återförenas med sin biologiska mamma? Socialtjänsten i Svalöv har fått kritik om att motarbeta återföreningen mellan flickan och sin mamma, och de fortsätter att terroriserar mamman och flickan. Nu ska domstolen ännu en gång besluta om socialtjänsten har rätt, något som måste styrkas med någon nytt.

Läs gärna tidigare inlägg för att sätta er in i fallet:

Socialtjänsten i Svalövs maktmissbruk
Inget LVU för flickan som försvann i Hörby
Den bortförda treåriga flickan från Hörby
Mamman till flickan i Hörby intervjuas
Replik till Malin Lernfelt: Barn är inga ägodelar
Karin Rebas skriver om flickan i Hörby
Det socialliberala gänget fortsätter att jaga mamman i Hörby
Kritik mot denna blogg
Funderingar kring flickan i Hörby

”Familjehemmet och Svalövs kontaktperson har demonstrativt visat att de inte vill att (mor och dotter) ska ha kontakt” skrev hon tidigare." [1]

Läs även en artikel skriven av Monica Antonsson

Phawinee Tommas och hennes dotter

Läs en berättelse nu i tre delar hur Phawinee Tommas, en buddistisk munk från Thailand har blivit behandlad av svenska myndigheter:

1. Den fasansfulla historien om Pawinee Tomsson och hennes dotter Emma Tomsson!
2. Frisk kvinna dömd till psykiatrisk vård!
3. Phawniee Thomsson del 3

Filmerna som Phawinees dotter, Emma Tomsson spelade in i smyg under en träff hos socialtjänsten.

Sverige är fantastiskt när det kommer till de sociala myndigheterna och dess rättssäkerhet. Nu har Phawinee blivit dömd att betala 15,000 kronor i skadestånd, även då hon har förlorat arbetet pga omständigheterna. Hur ska hon få tag i dessa 15,000?

Föräldrarna anklagas för att kidnappa sina egna barn

Kammaråklagare Johan Nilsson och Socialtjänsten anklagar föräldrar till fem barn, att föräldrarna har kidnappat sina barn. [1]
Vid flera tillfällen har barnen avvikit från familjehemmet och rymt hem till sina föräldrar. Föräldrarna har inte kontaktat myndigheterna och berättat att barnen är hemma hos dem.

"Pappan säger i förhör att han uppmanat barnen att sköta sig och regelbundet haft kontakt med socialen, men att han kanske inte har anmält direkt att barnen har kommit hem till dem.
Mamman hävdar att socialen inte lyssnar på barnen och hotar dem med placering långt från föräldrahemmet. Hon vill att man ska samarbeta så att barnen slipper vara rädda för var de ska hamna."

"Det var socialförvaltningen i Malmö som ansökte om omhändertagandet, bland annat på grund av att barnen hade hög frånvaro i skolan, saknade rutiner och struktur kring mat-, hygien- och sömnvanor och ofta smutsiga och trasiga kläder.
Trots insatser i och utanför hemmet med bland annat kontaktpersoner och familjestöd menade socialtjänsten att barnen tog skada hos föräldrarna.
Föräldrarna å sin sida påpekade vid förhandlingen att de skulle klara av att ta hand om barnen med rätt stödinsatser i hemmet."

Att barnen rymmer från familjehemmet borde vara ett tecken på att barnen inte vill bo där. Man kan väl inte anklaga en förälder för att kidnappa sina egna barn om barnen rymmer självmant och kommer hem till föräldrarna? Jag tror att det är ett ganska normalt beteende att man inte genast anmäler sina egna barn till myndigheter om de kommer hem till sina föräldrar.

Inget LVU för flickan som försvann i Hörby

Dök in på Monicas blogg och fann ett inlägg tillägnad en gratulation till flickan i Hörby och hennes mamma. [1] Det är flickan som mamman tog ifrån ett umgänge vid ett cafe i Hörby, slutet av maj i år.

Högsta Förvaltningsdomstolen har emellertid i dag, den 2 juli 2015 meddelat prövningstillstånd.

Något omedelbart omhändertagande av barnet ska alltså inte ske enligt 6§ i lagen om vård av unga "med särskilda bestämmelser av vård av unga i anslutning till avveckling av frivilligvård i familjehem".

"Högsta Förvaltningsdomstolen förordar att beslut om omedelbart omhändertagande tills vidare inte ska gälla."

LVU´t är alltså borta för flickan och mamman har vårdnaden. En längre artikel i Dagens Nyheter finns även här. [2]

Advokat Katarina Nordquist överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen. Hon anklagade socialnämnden och även familjehemmet för att motarbeta återföreningen mellan mor och dotter.

”Familjehemmet och Svalövs kontaktperson har demonstrativt visat att de inte vill att (mor och dotter) ska ha kontakt”, skrev hon i sin överklagan. Hon menar också att socialnämnden har lovat familjehemsföräldrarna att de helt ska få ta över vårdnaden om dottern.

”Om barnet återförs till familjehemmet är (Marias) möjligheter att återförenas med (dottern) med all säkerhet för all framtid spolierade” skriver advokaten.

Mamman och dotterna kommer att fortsätta hålla sig gömda. De har jagats av en grupp personer som utlyst hittelön för att finna flickan. Enligt mitt tycke så har familjehemmet brustit i mycket kring detta fall.

Läs även:

Den bortförda treåriga flickan från Hörby
Mamman till flickan i Hörby intervjuas
Replik till Malin Lernfelt: Barn är inga ägodelar
Karin Rebas skriver om flickan i Hörby
Det socialliberala gänget fortsätter att jaga mamman i Hörby
Kritik mot denna blogg
Funderingar kring flickan i Hörby

Dokumentär - Att ta ett barn

Sveriges Radio har sänt en dokumentär i två delar som handlar om Tobias kamp att få hem sitt barn som socialtjänsten har placerat hos ett familjehem. Tobias var med en tjej som blev gravid, och när hon födde barnet så visade det sig att hon inte kunde ta hand om pojken.
Tobias misstänkte att han kunde vara fadern och kontaktade socialtjänsten, han gjorde ett faderstest men socialtjänsten hade redan placerat pojken innan faderskapet var fastställt.





Denna dokumentär är skrämmande, men inte unik. Socialtjänsten sätter igång utredningar och motarbetar Tobias i tre år. Familjehemmet verkar tro att pojken kommer att stanna hos dem länge, och även de motarbetar Tobias.

Som tur är spelar Tobias in alla samtal med myndigheterna vilket har gett grund till denna dokumentär. Vi får höra hur socialtjänsten motarbetar Tobias och gör allt i sin makt för att stoppa en återförening mellan honom och hans son.

Tänk om Tobias inte hade spelat in dessa samtal, då hade det troligen varit kört för honom att återförenas med sin son. Och även då han spelade in så krävdes det att Sveriges Radio skulle göra denna dokumentär och flera olika domstolar för att ge Tobias rätt till en återförening. [1]

Jag har skrivit tidigare en del om ett fall i Hörby, där en mamma till sin treåriga flicka förde bort henne vid ett kontrollerat umgänge. [2]
Enligt det jag har läst mig till och hört så verkar även detta påminna och finnas likheter med fallet Tobias. En socialtjänst som har placerat ett barn vid tidig ålder hos ett familjehem och så gott som lovat fosterföräldrarna att barnet ska växa upp med dem. I detta fall så gick domstolarna den biologiska mammans linje och kritiserade socialtjänsten, men socialtjänsten struntade i detta.

Mer och mer kritik kommer fram om landets socialtjänster och hur de behandlar i många fall oskyldiga medborgare. Socialtjänsten har mandat att agera vid minsta oro och det är som om de står över alla vanliga lagar. De kan helt enkelt bryta mot lagen och inte ställas till svar för detta. Socialtjänsten kan få kritik från IVO eller JO, men denna kritik är tandlös och det finns inget tjänstemanna ansvar längre. De anställda kan alltså medvetet göra fel utan att de kan bli åtalade. Detta är fel i ett rättssamhälle och det är därför det blir som dessa fall. Runt om socialtjänsten bildas det maffia- liknande nätverk, där arbete, fritid, släkt och vänner blandas ihop.

Tobias kämpade och gick den rättsliga vägen, fick hjälp av media. Mamman i Hörby tog beslutet till slut att föra bort dottern på ett övervakat umgänge.

Av denna dokumentär, "Att ta ett barn" så kan vi lära oss att det inte går att lita på socialtjänsten. Den bevisar att om socialtjänsten har fått för sig något så står de fast vid detta även då allt tyder på att de har fel. Vi kan också lära oss hur viktigt det är att samla information och spela in samtal för att använda detta som bevis vid senare tillfällen.

Återinför ämbetsmannaansvaret

Henrik Alexandersson har skrivit en bra artikel, "Återinför ämbetsmannaansvarte". [1]

"Den senaste tiden har vi sett flera exempel på tvivelaktig myndighetsutövning. Det gäller Quick-fallet, där man slår fast att det finns brister i systemet – men att man inte sträcker sig till att hålla någon ansvarig. Ett annat exempel är Post- och Telestyrelsens chef som fulspelat om datalagringen och som driver denna fråga politiskt, på ett sätt som inte passar en myndighetschef. Och i DN har Maciej Zaremba visat hur socialtjänsten i vissa fall betett sig helt oacceptabelt."

Inom Socialtjänsten som vi på denna blogg granskar händer det en hel del som inte borde hända. Rättssäkerheten för familjer och barn är under all kritik. Att bli kallad till ett möte / förhör, är som ett lotteri. Man vet aldrig hur det slutar.

Inom traditionell rättsväsende, om man är misstänkt för ett brott så har åklagaren eller polis normalt bevis för något. Hos socialtjänsten är det omvänt, socialtjänsten behöver bara ha en oro och därefter är det partens uppgift att bevisa att socialtjänsten inte behöver oroa sig. Att bevisa sin oskuld kan vid många tillfällen vara näst intill omöjligt om oron grundar sig på rykten och prat.

När det gäller tjänstefel inom socialtjänsten så kan de många gånger skydda sig bakom sekretessen. Deras journaler bygger på minnesanteckningar som är svårt att granska och ofta döljer källor. Socialtjänsten följer även deras egna normer och regler, även om domstolar beslutar något så innebär det inte att socialtjänsten följer domstolarnas beslut.

Hos socialtjänster på mindre orter, är det troligare vanligare att tjänstemän utför det som kan betecknas som lagbrott. Människors nätverk på mindre orter är ofta mer infiltrerade, alla känner alla och vissa känner inte någon. Privatliv beblandas med arbete och inom arbetskontakter kan den ena kontakten vara en gammal barndomskompis, klasskamrat eller ingift i släkten. Det som diskuteras privat är svårt att granska.

Det finns många som har fått sina liv kränkta och blivit felaktigt behandlade av socialtjänsten runt om i Sverige. IVO och JO har som Henrik Alexandersson säger, inga tänder. Återinför ämbetsmannaansvaret, eller tjänstemannaansvaret. Det ska inte vara lönt att begå brott och skyddas genom att man är offentligt anställd.

Mer om rättssäkerheten hos socialtjänsten

Undersökningsföretaget Novus har gjort en enkät på uppdrag av fackförbundet Akademikerna. Där svarar 7 av 10 socialsekreterarna i Dalarna att dom vill byta jobb. Hälften av socialsekreterarna svarar dessutom att dom inte kan jobba rättsäkert på grund av ärendemängden.



Läs mer: SVT Dalarna

Mamman till flickan i Hörby intervjuas

Igår skrev jag ett längre inlägg om den lilla flickan från Hörby, [1] där jag kom fram att källan till den mest negativa informationen kom från en äldre artikel skriven av Jenny Sonesson [2], som är vän med fosterföräldrarna till flickan. Och troligen har hon fått informationen från fosterfamiljen som själva vill adoptera flickan.

Idag fann jag att Dagens Nyheter har gjort en intervju med den biologiska mamman, där vi även kan läsa följande: [3].

"I mars i år beslutade tingsrätten i Lund att Maria interimistiskt ska ha kvar vårdnaden om sin dotter och riktade hård kritik mot socialnämnden för att ärendet i onödan har dragit ut på tiden. ”Enligt tingsrättens bedömning har socialnämnden genom sitt agerande inte underlättat för (dottern) att knyta an till sin mamma och den processen har dragit ut på tiden alltför länge”, skriver tingsrätten."

Mamman berättar även att Socialtjänsten har motarbetat henne, "– De har aldrig arbetat för att min dotter ska kunna flytta hem. Jag har samarbetat med dem, men de gjorde ingenting, säger hon."

Mamman berättar vidare att även hon blev misshandlad av pappan till dottern och att hon befann sig i en situation som hon hade svårt att ta sig ur, samt att hon inte har någon avsikt att bryta dotterns kontakt med fosterföräldrarna. "– Nej, jag vill att hon ska kunna ha kontakt med dem också i framtiden, säger Maria."

Jenny Sonesson har reagerat på denna artikel via sitt twitterkonto:

Vad menar Jenny Sonesson med detta? Är det fel av Dagens Nyheter att ta fram båda sidorna av historien, eller är det endast hennes variation som gäller? Jenny Sonesson har arbetat som pressekreterare hos EU-ministern Birgitta Ohlsson och på Folkpartiets riksdagskansli. Som politiker och en offentlig person, representant av demokrati så borde hon tänka sig för.

Mammorna i Kungsör vann mot Socialtjänsten

Kungsörsmammorna fick rätt i förvaltningsrätten, det finns inget skäl till omhändertagande enligt LVU, Lagen om vård av unga. ”Det känns som en seger, men vi vill ställa de ansvariga till svars. Kungsörs behandling av oss är skamlig”, säger de.

Läs mer:
Kungsörsmammorna vann mot kommunen

Friad efter sju år om barnmisshandel

Dagens Nyheter publicerar idag en artikel, Sven friad efter sju år – nu vill han träffa sin dotter

Föräldrarna blev misstänkta att ha misshandlat sin dotter. Pappan blev dömd till fyra års fängelse. Mamman skiljde sig från pappan för att kunna ta hand om dotterns storebror.

Nu är han fri och åklagaren har totalvänt, "Nyligen beslutade åklagaren att det inte blir någon ny rättegång mot Sven. Han blir helt friad från de tidigare anklagelserna."

Snacka om att ha förstört människors liv. Och det pappan nu kräver är en ursäkt från läkarna och Socialtjänsten...

Jurist utsatt för häxprocess?

Eva-Marie Wittberg, jurist anser att domstolen har drivit en häxprocess mot henne.

Det är en häxprocess som pågår för att jag inte skulle vinna målet. Socialtjänsten har iscensatt detta för att jag inte skulle vinna målet tillsammans med klienten i förvaltningsrätten, säger Eva-Marie Wittberg.

– Då vidtog de den här åtgärden så att barnet inte skulle få komma till sina föräldrar. Barnet omhändertogs från BB, socialtjänsten iscensatte en fars för föräldrarna som var mycket vida överstigande alla de rättsliga ramarna som socialtjänsten har.

– Jag gjorde ett så bra jobb att det fanns en möjlighet att barnet skulle få komma hem till sina föräldrar.

Källa: Smålandsposten

Fler LVU-fall av skakning uppmärksammas

Ännu ett fall där föräldrar blir anklagade för barnmisshandel framträder i kvällsposten:

Han och hans fru Malin blev själva för tre år sedan anklagade för att ha skakat sin yngsta dotter. Parets tre barn togs ifrån dem i 40 dagar. - Det var horribelt, något som inte går att förklara för någon som inte varit med om det. Du tas ifrån det käraste du har och kan inte göra något. Man känner sig totalt rättslös, säger Jörgen Olsson.

Källa: Kvällsposten

Föräldrarna översatte alla handlingar och skickade över dem till England och USA för expertutlåtande, då dessa länder ligger längre fram i tiden i forskning inom området.

- Det är tragiskt att det finns familjer som krossats i och med att domstolarna gått efter gamla rön och lyssnat på okunniga experters utlåtande. Jag vet att det redan finns ytterligare två fall som fått resningstillstånd, och det kommer säkert flera.

Friad från barnmisshandel efter 5 år

Det som pappan erkänt är att han vid ett tillfälle skakat bebisen då denne plötsligt blivit lealös, rullat med ögonen och förlorat medvetandet. Barnet hade kort dessförinnan varit sjuk med kaskadkräkningar och hade i sin sjukdomshistorik dessutom en 14-dagarsvistelse på sjukhus på grund av att han smittades av RS-virus några veckor efter födseln.

Källa: SVT

När sjukhusvården var över blev bebisen utskriven till en utredningsenhet inom socialtjänsten i sin kommun på grund av de skador som upptäckts på sjukhuset.

– När familjen fick tillbaka sina barn förra sommaren blev de så klart oerhört lättade och när beskedet nu kom från Högsta domstolen så blev det ju ännu mer glädje för hela familjen

Om jag uppfattar det rätt så blev pappan oroad när hans bebis förlorade medvetandet och skakade barnet. På grund av denna oro om barnet kanske var på väg att dö och handling så blev barnen omhändertagna i tre år och han fick slåss i alla instanser, olika domstolar i fem och ett halvt år. Nu är han friad, men hur mycket har myndigheterna förstört för honom och familjen?

Domstol nekade socialtjänst LVU i Luleå

Socialtjänsten i Luleå nekas rätten att omhänderta en 15-årig flicka enligt LVU, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Flickans situation har flera gånger varit föremål för utredning av socialtjänsten, då hon skolkat mycket ända sedan 2008 och har stora kunskapsluckor och föräldrarna har bedömts inte kunna stötta henne och få till en ändring.

Domstolen konstaterar dock att bristerna i omsorgen inte är akuta och stora, att en förbättring skett på senare tid framför allt då modern valt att jobba mindre och på sikt tänker sälja sitt företag för att kunna finnas för flickan, ge stöd och struktur. Domstolen säger nej till LVU.

Källa: Piteå-tidning

En bra nyhet där vårdnadshavaren och flickan verkar vara på rätt väg, men Socialtjänsten i Luleå försökte omhänderta henne. Tur att det åtminstonde finns klokt folk inom domstolsväsendet.

Boktips: Att avslöja en lögn

Beskrivning
Kan du se på en annan människa om han eller hon ljuger? Om du valt att jobba inom till exempel rättsväsendet, socialtjänsten, sjukvården eller försäkringsbranschen tvingas du göra tillförlitlighetsbedömningar i ditt arbete. Denna bok gör en genomgång av forskningsläget kring lögndetektion utan hjälpmedel och ger exempel och tips för att hjälpa dig att förbättra förmågan att avslöja lögn. Boken vänder sig både till studenter och yrkesverksamma.

Intressant bok där man går igenom olika metoder att avslöja lögner i en utredning. Man kan väl säga som så att de flesta metoder fungerar inte enligt författaren. Däremot rekommenderas det att utredaren ska lyssna på parten i den utsträckning det går för att samla så mycket information som möjligt. Och att man gärna ska hålla information hemligt för parten för att få honom / henne att försäga sig, vilket resulterar till att man faktiskt kan avslöja en lögn.