Skandal hos statens sis-hem för barn och ungdomar

Förra året blev barn och unga nedlagda och fasthållna vid minst 167 tillfällen på SiS. Psykologen Annica Kosner som är sakkunnig åt Skolinspektionen i liknande fall har gått igenom dokumenten. [1]

Man uppmärksammade nyligen hur Australien på ett tortyrliknande sätt hade spänt fast barn och använt sig av spott huvor. [2]
"Australien skakas av tortyrliknande övergrepp mot tonåringar i ett ungdomsfängelse. En advokat liknar förhållandena vid Guantanamo. ”Vi pratar om barn som spänns fast med handbojor ”, säger han."

Nu sker något liknande även här i Sverige, man använder spott huvor på barn, och man håller fast dem, trycker ner dem på golvet något som kan liknas med livsfara.
"I nästan hälften av fallen är det personalen som först är fysisk mot den unge, och inte tvärt om, genom att personalen tar tag för att till exempel föra hen till rummet vilket eskalerat och lett till nedläggningar."

Detta sker hos statens egna ungdomshem för barn som är försatta med LVU, en lag som ska skydda barnen? Detta är barn som oftast är inlåsta, barn som inte kan ge sin egen röst hörd.

En ny vanvårdsskandal

"Aldrig mer", sa talmannen för fyra år sedan efter vanvårdsutredningen. Nu är vi där igen.

[1]

En intressant artikel skriven av Patrik Kronqvist för Expressen, men han gör ett misstag.

En del av svaret är uppenbart: Den explosionsartade ökningen av antalet ensamkommande. Bara sedan i augusti ifjol har närmare 30 000 personer som uppger sig vara under 18 år sökt asyl i Sverige. Även om det fanns stora brister i omhändertagandet tidigare gjorde det att problemen förvärrades kraftigt.

Visst, fler barn fler fall av vanvård. Men vanvård har alltid funnits och kommer att finnas hos familjeplacerade oavsett åtgärder. Det finns många exemplen och vittnen till vanvård efter upprättelsesermonin. Ett exempel är fallet Donia Hassan som TV4 Kalla Fakta uppmärksammade, [2]

Det finns ett enormt mörkertal om vanvård hos familjeplacerade barn. Det har alltid funnits en slapphet hos myndigheter och kommer troligen att finnas där för all framtid. "The case is over...", barnet är taget ifrån föräldrarna, nu är allt bra?

Problemet är, det är svårt att ersätta biologiska band med en låtsasfamilj. En mor eller far står oftas vid sina barns sida som stöd, oavsett vad barnet har gjort. Biologiska föräldrar kämpar i motvind vid krångliga situationer, kriminalitet eller drogmissbrukare. Detta hopp om förändring, kämparglöd finns sällan hos låtsasföräldrar.

Det är troligen väldigt få biologiska barn som skulle skada sina barn. Det finns fall där även de brister i omsorg, men långt ifrån den statistik som socialtjänsten utför kidnappningar på. Oftast har egentligen ingenting hänt i dessa fall, utan att det endast finns en oro och denna oro från myndighetsutövarna är tillräckligt för att förstöra barnets liv genom att placera dem i vanvård.

Det finns andra vägar att gå än att rycka bort barn från sina naturliga nätverk. Man kan göra temporära placeringar hos närstående, släktingar. Man kan stötta föräldrar istället för att splittra familjer. Statistiken säger att fler blir vanvård hos fosterföräldrar än i vanliga familjer.

Barn placeras hos grova brottslignar

Kommuner och Socialtjänst hinner inte med att utreda familjehem där barn idag placeras. Det förekommer en hel del placeringar hos tidigare dömda brottslignar enligt SVD.

"Grov våldtäkt mot barn, misshandel och allvarliga kränkningar är några av de brottskoder som förekommer i de polisanmälningar som gjorts där familjehem är angiven som brottsplats under 2015."

Läs hela artikeln i SVD

Anonymous #OpExposeCPS 2016

Anonymous uppmärksammar svenska socialtjänsten.



Samma film men med svensk översättning:

Tips om att kämpa emot socialtjänstens maktmissbruk

Barnens bästa tipsar om att man kan använda sig av IVO´s beslut som argument när man kämpar för sina barn som har blivit tagna av socialtjänsten. Ett grundläggande utgångspunkt är att omhändertagna barn ska återförenas med föräldrarna och om socialtjänsten arbetar emot er så finns det beslut och texter utifrån lagen som kan hjälpa er att stärka era argument.

Ett annat tips är att läsa socialtjänstens egna handböcker och läroböcker för socionomer. Det sker ganska ofta att socialsekreterare inte efterföljer det som de själva har lärt sig under sin utbildning. Mycket går efter rutin, de klagar på stress och bristande arbetsförhållanden hos socialtjänsten som arbetsplats. Men, detta är inget argument som tillåter dem att brista i rättssäkerheten och behandla barnen som föremål.

Glöm heller inte att spela in alla samtal och möten. Det är ofta mycket som sägs och socialsekreterare är specialister på att feltolka det du har sagt. Många gånger så känner du säkert inte igen dig i deras anteckningar. Har du samtalet inspelat så kan du lyssna igenom detta och hänvisa dem var de har brustit. Du kan t.om. dokumentera grova tjänstefel genom detta vilket heller inte är ovanligt. Har du inte spelat in samtalen så blir dina ord relativt svaga mot en myndighetsperson.

Kräv ut alla papper och akter som är skrivna om er, inte endast hos socialtjänsten. Du kan kräva ut från bvc, polisen, barnpsykolog, läkare, skola ect. Dessa anteckningar kan vara ett gott underlag som kan användas. Socialtjänsten kontaktar inte alla myndigheter under en utredning, de ska inte utreda mer omfattande än vad som enligt dem behövs. Detta är både positivt och negativt, ibland så har t.ex. bvc uppmärksammat egenskaper hos barn som socialsekreterarna inte har kännedom om. De kan lyfta fram iakttagelser som säger emot socialsekreterarnas inbillade oro eller anmälningar.

När du har möte med socialsekreterarna var återhållsam med vad du säger. Allt kan använda emot dig och innan ett lvu har trätt in så har du ingen tillgång till fri advokat. Däremot kan du spela in samtalen, eller ta med dig en medhörare, en vän som sitter tillsammans och lyssnar på samtalet.

Detta är några tips, det finns säker fler. Lämna gärna en kommentar om du håller i något.

IVO riktar kritik mot Socialnämnden i Bollnäs

I somras så skrev jag ett inlägg om Tobias, ett ärende som P1 dokumentär uppmärksammade. [1
Nu riktar IVO stark kritik mot Socialnämnden i Bollnäs. [2]

IVO har granskat ärendet vid två tillfällen. Första gången, efter anmälningar gjorda av Tobias närstående, beslutade myndigheten att inte rikta någon kritik mot socialnämnden.

Men efter P1 Dokumentär:s granskning av fallet förra året, startade IVO en ny tillsyn och den här gången är kritiken hård.

Problemet är att det som har hänt Tobias inte är unikt, det finns många liknande fall och där socialtjänsten inte följer sina regelböcker. Ivo la ner den första utredningen mot socialnämnden, vilket de brukar göra. Här krävdes det kanske en nästan två timmars lång dokumentär producerad av P1, och för att Sveriges Radio skulle ta tag i detta så hade Tobias spelat in alla sina samtal med socialsekreterarna, samt att dokumentären uppmärksammades i de flesta största medierna.

Ivo riktar nu kritik mot Socialnämnden i Bollnäs, har de hittat ny information efter P1´s dokumentär eller kände de sig helt enkelt tvugna?
Ivo har en hög ribba när det gäller att ta till sig anmälningar från klienter. Oftast händer det ingenting, likt fallet Tobias innan Sveriges Radio var inblandade. Många av de anställda hos Ivo är socionomer, fd socialsekreterare. Detta kan vara bra, men samtidigt inte speciellt bra. Ivo är inget oberoende organisation står utanför, de är en del av våra myndigheter och visst, de vill att allt ska fungera. Samtidigt så fungerar de som ett filter, där man lägger locket på och blockerar klagomål in i det längsta, tills de känner sig tvingade att utveckla någon form av formell kritik.

Men det slutar inte här, de som har gjort fel blir inte direkt bestraffade. Det finns inget direkt tjänstemanna ansvar. Det händer att socialsekreterare får sparken, även socialchefer. Ibland väljer de själva att säga upp sig innan Ivo har fått klar sin utredning. De byter därefter bara kommun, det lider brist på socialsekreterare och socionomer. Det finns t.om. exemplen på socialchefer som har gjort fel, men ändå får betalt för att de säger upp sig.

Socialtjänstens statistik LVU/SoL 2014

År 2014 fick 28 700 barn och unga någon gång under året vård enligt socialtjänstlagen (SoL) eller insats enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Enbart barn och unga med korrekt personnummer ingår vid beskrivning av heldygnsinsatser år 2014. Ensamkommande barn som fortfarande är asylsökande har inget korrekt personnummer och ingår därför inte.

Den 1 november 2014 hade drygt 31 000 barn och unga minst en behovsprövad öppenvårdsinsats vilket är en ökning med knappt 2 000 personer sedan 2013.

Läs hela dokumentet här!

Dokumentär: For My Children

For My Children 4gb eng-svenska from jerzy donus on Vimeo.

En mycket stark dokumentär gjord av Jerzy Donus som tar oss med ut till samhällets mest utsatta. Det handlar om föräldrar som känner sig orättvist behandlade och deras barn som Socialtjänsten har omhändertagit genom LVU, utan riktiga grunder. Dokumentären släpptes i maj 2015, men nu finns den fri i full längd över internet. Tanken var nog att försöka sälja in filmen till någon av de större tv-kanalerna i Sverige, men de verkar inte vilja visa den då de ansåg att detta inte är en dokumentär.
For My Children har vunnit flera priser och blivit uppmärksammad runt om i världen på olika filmfestivaler, bl.a. Att svensk media avfärdar filmen och anser att detta inte är en dokumentär beror nog snarare på att ämnet är känsligt. Man vill helt enkelt inte att majoriteten av det svenska folket ska veta om vad som pågår bakom kulisserna, vilket rättsosäkert samhälle vi lever i. Därför är denna dokumentär extra viktig, att ni tittar på den och sprider den vidare.

For My Children´s hemsida

Familjer på landsflykt från socialtjänsten

Det är inte helt ovanligt med familjer som flyr Sverige från Socialtjänsten. Ett exempel finns t.ex. i värmland, "Hel familj försvunnen"

"Polisen tror att familjen är på samma ställe och att de lämnat landet."

Det hela började med en orosanmälan i april månad, och föräldrarna kom inte till Socialtjänsten. Ca tre månader senare så beslutar de att omhänderta barnen genom LVU. I artikeln står det, "Socialtjänsten skriver i en rapport att de befarar ”stora brister i omsorgen under barnens uppväxt:”"

Föräldrarna är inte misstänkta för något brott, utan brister i omsorg vilket kan innebära vad som helst. Om det hade varit mycket allvarligt så hade man nog ingripit redan från början. Troligen så tar socialtjänsten till medlet LVU på grund av att familjen inte är sammarbetsvilliga, och orsaken till detta kan ju vara många.

Ett annat fall där en mamma tog med sig sin dotter vid ett umgänge och flydde var fallet Maria, och flickan i Hörby / Svalöv. [2] Detta fall uppmärksammade Dagens Nyheter och vad jag förstår så är inblandade tjänstemän nu polisanmälda pga tjänstefel. Kommunen och socialtjänsten vägrade samarbeta och lyssna på domstolsbeslut, till slut fick Maria själv åka hem till familjehemmet och hämta hem hennes dotter.

LVU - Lönsam Kommunal Människohandel

Ove Sviden presenterar sin bok, "Lönsam Kommunal Människohandel" som handlar om hur kommuner tjänar pengar på tvångsomhändertagna barn via LVU. Han har granskat socialtjänsten under de senaste 20 åren.



Läs mer på hans blogg, [1]

IVO verkar inte ha koll över HVB-hem

Ett fåtal hvb-hem har blivit av med tillståndet att få bedriva vård av barn och ungdomar. Enligt IVO så anser man att så gott som alla hem sköter sig bra, men tv4 bekräftar en annan sida.

Rättsskandal vid socialtjänsten i Svalöv

Dagens Nyheter har skrivit en till artikel som kretsar kring flickan som blev bortförd av sin mamma i Hörby, [Ingenting kan hindra socialen], skriven som ledare av Matilda Molander.

Jag kan inte annat än att hålla med hennes ståndpunker. Vad är det för ett samhälle vi lever i där socialtjänsten inte bryr sig om domstolarnas beslut? Detta är ju ett rättslöst samhälle, laglös där myndigheter kan göra precis vad som helst mot människor.

I tisdags beslutade domstolen att flickan omedelbart ska till sin mamma, men fick då höra att det tyvärr inte gick att få tag på familjehemmet just nu. Någon timme senare hade nämnden fattat ett nytt beslut om omhänder­tagande. Enligt lag måste domstolen nu inom en vecka återigen ta upp ärendet för att se om beslutet ska bestå. Till dess är Marias dotter berövad sin mamma.

Detta är inte första domstolsbeslutet, socialtjänsten i Svalöv har trotsat landets lagar en längre tid. Detta är skandal och ren barnmisshandel mot den unga flickan som de senaste fyra månaderna har lyckats knyta an till sin biologiska mamma.

Hur tänker de här egentligen?

Läs mer om detta fall:
Laglös socialtjänst i Svalöv

Avsnitt från demostrationstal mot Helsingborg Socialtjänst

Mattias Gascoigne håller tal i denna video och förklara hur det går till med omhändertagande i Sverige. Han kommer med fakta om hur fungerar detta vidriga system som kallas LVU/ omhändertagande och de katastrofala effekterna på barn. Hur barn kan bli kriminella när de bli omhändertagna. Stora ekonomiska intresse är inblandat. Varje barn kosta samhället 40.000 per månad.
Han uppmanar folk att inte söka hjälp från socialen eftersom med stor sannolikhet de ska bli av med sina barn för att tillförse detta sjuka system
Men då polisen dyker upp och kräver att sänka volumen….

Nytt inlägg om fallet Domenic

Christer Johansson har skrivit ett inlägg som är publicerad i Domenic bloggen, [1]

Ett utkast:

"I handen har jag en bunt med dokument, det är min son Domenics BVC journal. Innehållet försäkrar läsaren om att allt är ok, även efter en extra kontroll var allt helt ok, bra, tryggt.

Vad är bvc journalen för nåt egentligen?, hmm, det är en 7 års lång kontroll av ett barns hälsa, som påvisar 0 oro samt 0 sjukdomar.

Tänker tillbaka o minns många utskällningar varför vi inte vaccinerade, varför vi inte prisade med godis oftare (socker), använde naturlig medicin istället för nåt annat mm. Ja jag tänkte så här, av alla förslag som finns hur man skall ta hand om ett barn i dag, så surfade jag som en dåre o valde den mest troliga informationen jag kunde hitta, och resultatet blev det som står i BJC journalen, ingen oro under tiden av en sjuårsperiod."

Läs mer: blogg

Föräldrarna anklagas för att kidnappa sina egna barn

Kammaråklagare Johan Nilsson och Socialtjänsten anklagar föräldrar till fem barn, att föräldrarna har kidnappat sina barn. [1]
Vid flera tillfällen har barnen avvikit från familjehemmet och rymt hem till sina föräldrar. Föräldrarna har inte kontaktat myndigheterna och berättat att barnen är hemma hos dem.

"Pappan säger i förhör att han uppmanat barnen att sköta sig och regelbundet haft kontakt med socialen, men att han kanske inte har anmält direkt att barnen har kommit hem till dem.
Mamman hävdar att socialen inte lyssnar på barnen och hotar dem med placering långt från föräldrahemmet. Hon vill att man ska samarbeta så att barnen slipper vara rädda för var de ska hamna."

"Det var socialförvaltningen i Malmö som ansökte om omhändertagandet, bland annat på grund av att barnen hade hög frånvaro i skolan, saknade rutiner och struktur kring mat-, hygien- och sömnvanor och ofta smutsiga och trasiga kläder.
Trots insatser i och utanför hemmet med bland annat kontaktpersoner och familjestöd menade socialtjänsten att barnen tog skada hos föräldrarna.
Föräldrarna å sin sida påpekade vid förhandlingen att de skulle klara av att ta hand om barnen med rätt stödinsatser i hemmet."

Att barnen rymmer från familjehemmet borde vara ett tecken på att barnen inte vill bo där. Man kan väl inte anklaga en förälder för att kidnappa sina egna barn om barnen rymmer självmant och kommer hem till föräldrarna? Jag tror att det är ett ganska normalt beteende att man inte genast anmäler sina egna barn till myndigheter om de kommer hem till sina föräldrar.

Reflektioner kring hjälptelefonen för barn hos IVO

Jag uppmärksammade för en tid sedan att IVO har öppnat en linje för barn, att barnen kan ringa och klaga på sin situation hos t.ex. ett familjehem, hvb-hem eller socialtjänsten. [IVO öppnar en linje för placerade barn]

Det är väl bra och jag hoppas att de även lyssnar på barnen som saknar sina föräldrar. Men nu har jag förstått att det finns andra problem med IVO´s telefonlinje.
De flesta barn som bor hos familjehem får inte ens ringa sina föräldrar. Oftast får de inte ens låna telefonen. Hur kan de då ringa IVO´s jourtelefon och klaga på familjehemmet?
Det måste nog till en hel del mod hos barnen för att ringa och klaga på familjehemmet. Om fosterföräldrarna förstår att barnen klagar, vad händer då?
Små barn har inga möjligheter att ringa, eftersom de helt enkelt inte vet hur man gör.
Om vi leker med tanken att de kan ringa i smyg, hur kan barnen veta vart de ska ringa? Om vi leker med tanken att barnen vet vart de ska ringa, och att de kommer fram med sina klagomål till IVO genom att låna en kompis telefon på skoltid (barnen kanske inte ens få ha telefon i skolan), vad händer då?

Min misstanke är att IVO genom denna telefonlinje mer vill visa upp för samhället att de försöker göra något för barnen som är omhändertagna, då många har fallit illa. Men frågan är syftet med jourtelefonen?

Syfte 1. De bryr sig om barnen och såg detta som en bra idé.
Syfte 2. De vill visa upp att de bryr sig om barnen, vara kreativa och få ut en nyhet, titta vi bryr oss!

Problemet är nog att många barn inte kommer att ringa, de som är äldre.

Syfte 3...
De som arbetar på IVO är mestadels fd socialsekreterare och de står på Socialtjänstens sida. Visst, de vill att Socialtjänsten ska fungera och att socionomerna följer lagarna, vilket inte sker. Genom att ungdomar ringer till IVO så blir detta givetvis sekretess på dessa samtal och IVO tillsammans med Socialtjänsten kan lösa problemen internt.

Givetvis är det bra om de kan lösa vissa problem med förhållanden hos familjehem, men det kommer troligen bara vara för barn i äldre tonåren. Jag tror t.ex. att 15-åriga flickan som rymde till Syrien och blev tillfångatagen av ISIS hade kunna ringt IVO, men som detta fall så rymmer barn från familjehem istället för att ringa. Eller när IVO kritiserar ett familjehem för att personal köper ut cigaretter, och menar på att IVO vill ha ett svar på lösning inom snar framtid. Eller när IVO lägger ner ärendet om flickan som blev sexuellt utnyttjad då personen som gjorde detta har slutat på denna arbetsplats? Eller att det verkar vara helt okej att en socialsekreterare säljer sitt hus till den familj hon placerar ett barn till?

Listan kan bli lång med frågetecken om hur Socialtjänsten och IVO arbetar. De är av samma art, håller om varandra och min tes är att det verkar vara viktigare att visa upp en snygg fasad än att sopa framför sin egen dörr.

Utred socialtjänsten

Henrik Sundström, advokat och ordförande för M i Bohuslän, hade en artikel i Dagens Nyheter i veckan, ”Utred misstankarna om massomhändertagande”.

Nu har Karl Gudmundsson, ordförande Föreningen Sveriges socialchefer bemött Henrik med en egen artikel, ”Inget ökat omhändertagande av romska barn”. Karl verkar mycket upprörd om Henriks inlägg, "Sundströms debattinlägg bygger på svaga fakta och bristfälliga kunskaper. En advokat och politiker borde veta bättre."

Henrik Sundström säger att han har talat med företrädare i Romska föreningar samtidigt som han själv arbetar med ett fall med en romsk familj. [3]. Det han också skriver är att skulle vilja se en utredning, "Socialtjänsten förefaller ha mycket bristfälliga kunskaper om romsk identitet och kultur. Socialstyrelsen måste utreda misstankarna, skriver Henrik Sundström,"

Karl Gudmundsson säger att han har ringt runt till olika regioner som uppger att det inte alls pågår någon speciell ökning för att omhänderta romska barn. Samtidigt erkänner han problem nummer två, att romska barn placeras hos familjehem där de inte kan bejaka sin identitet full ut. Han skyller detta på bristen av familjehem och familjer som vill ta hand om andras barn.
Med detta så erkänner han en egentligen en annan aspekt, att fler barn omhändertas och där måste även romska barn inkluderas. Bristen på familjehem har väl säkerligen orsakas av att fler barn omhändertas? Och anmälningar om missförhållanden har ju också ökat närmare 100 procent de senaste åren. [4]

Karl Gudmundsson skriver i sitt inlägg, "Det är viktigt att påpeka att socialtjänsten har ansvaret för alla barn som vistas i kommunen, även de som kortvarigt är på besök.".
Grattis alla föräldrar, ni är omyndighetsförklarade. Socialtjänsten har ansvaret för era barn, även om ni är på semester.
Karl Gudmundsson skriver, "Sundström skriver att det är en katastrof i föräldrarnas perspektiv. Ja, det är det om det är föräldrarna man företräder. Men i fallen med tvångsomhändertagande skall socialtjänsten ha barnets perspektiv, för i Sverige har vi bestämt oss för att barn och unga inte ska behöva fara illa. Socialtjänsten har ansvar för att ge barn och unga som far illa eller riskerar fara illa det skydd och stöd de behöver."

Barnperspektiv innebär inte att Socialtjänsten ska sätta sig in i barnets perspektiv, utan ta över talan för barnet vid misstanke om brott. Det som sker är att det blir föräldrarna mot socionomerna och barnet hamnar i mitten i en orolig utredning. Hos Socialtjänsten räcker det med misstanke, och vid minsta misstanke så måste socialtjänsten inleda en utredning. Här handlar det inte om blåmärken eller brutna ben, utan att det finns en oro om att barnet far illa. Problemet är att det blir föräldrarnas uppgift att bevisa sin oskuld och hur gör man det när det inte finns några bevis? Hos socialtjänsten sker en omvänd rättsprocess och föräldrar ses som skyldiga tills man hundra procent kan garantera att man är en perfekt förälder. Vid en utredning så letar även socialtjänsten efter andra brister, så man kan bli dömd för andra misstankar på färden.

"Det är ju också så att omhändertagande av barn knappast kan gå till så att det i grunden är etniciteten som har betydelse, och vi registrerar heller inte etnicitet."

Av denna orsak så lär det ju vara ganska svårt att kolla upp om de romska föreningarna har rätt eller fel utifrån socialtjänsten perspektiv. De romska föreningarna oroas över att allt fler romska barn omhändertas. De borde ha bättre koll än Karl Gudmundsson som ringer runt till socialchefer som inte registrerar etniciteten av de omhändertas. Alltså borde Socialtjänsten likt Henrik Sundström säger göra en utredning om detta stämmer!

Socialtjänsten assimilerar romer

Det verkar pågå en mass- omhändertagande av romska barn runt om i Sverige. Oftast hamnar dessa barn i icke- romska familjer / familjehem och de förlorar all kontakt med sitt ursprung ganska fort.

"Uppenbarligen har 1900-talets svenska rättspositivistiska minoritetspolitik aldrig upphört. Regeringens satsning på att lära Rumänien om hur en socialtjänst ska fungera, framstår mot bakgrund av detta mest som ett dåligt skämt. Innan vi kan börja tala med trovärdighet i frågor om minoriteters rättigheter, måste vi göra en storstädning framför vår egen dörr. De romska organisationernas oro måste tas på allvar, och Socialstyrelsen måste ges i uppdrag att omedelbart belysa det pågående misstänkta massomhändertagandet av romska barn." Henrik Sundström, advokat och ordförande för M i Bohuslän, [1]

Radio inslag,


"– I det fall som jag följer har inte socialtjänsten någon större erfarenhet av att arbeta med minoritetsfrågor. Man visste inte ens om att det fanns riktlinjer från Socialstyrelsen som berättade hur socialtjänsten skulle agera i ett sånt här fall. Jag tror inte ens att man hade uppmärksammats på att familjen var romer, utan man tänkte att de var invandrare i största allmänhet, säger han." [2]

"Är det här en omedveten assimilering som görs på romska barn i Sverige?
– Ja, självklart, det är ju så, säger Ingrid Schiöler."

0,7 sökande per tjänst hos Socialtjänsten

Socialtjänsten i Halland har problem att hitta socialsekreterare. Enligt Yvonne Oliv är avdelningschef för barn- och ungdomsvården så är det endast 0,7 sökande per tjänst.



Samtidigt så är de ute på högskolor och informerar om anmälningsplikt, antar att det är de som kommer att arbeta inom eller emot den offentliga sektorn?

"Striktare lagstiftning och ökad inflyttning gör att antalet våldsärenden ökar i hela Halland. Störst är ökningen i Halmstad - runt 100 fler ärenden per månad." [1]

Det finns en ny lag sedan 1 oktober 2014 [2] där socialtjänsten måste göra en utredning vid minsta oro om barn far illa, eller bevittnar våld.

Den nya lagstiftningen verkar inte hålla, socialtjänsten faller samman och befinner sig i kris. Få söker sig till yrket och de erfarna som redan är där vill söka sig vidare ifrån socialtjänsten. Visst borde det vara noll- tolerans mot att barn drabbas av våld, men vid minsta oro är ett allt för hårt krafttag. Detta innebär att socialtjänsten måste lägga resurser på lösa fall där bevisbördan är omvänd istället för att ta tag i de som verkligen drabbas.
Det har framkommit att socialtjänsten även brister i uppföljningar hos placerade barn, hur de mår och blir behandlade. Det pågår vanvård hos många familjehem runt om i landet. Ett exempel är Donia Hassan, som dog hos fosterfamiljen pga vanvård?



Yvonne Oliv vid Halland ska nu marknadsföra sig med en video- film om hur kul de kan vara att jobba hos socialtjänsten. Socialtjänsten är en tragedi som skulle omstruktureras från grunden. Det bästa vore kanske att lägga ner hela verksamheten och låta polisen ta över vid misstankar om brott.

Är lösningen statliga barnhem?

Expressen skriver i sin ledare att staten borde börja bygga barnhem. [1]br>
"De senaste 20 åren har antalet barn som måste placeras utanför sina ursprungliga hem mer än fördubblats. Och det utan att fler familjehem har kommit till i någon nämnvärd utsträckning. Därför råder nu en akut brist på hem i hela landet. Det finns inte tillnärmelsevis så många familjehem som behövs. Det har det inte gjort på åratal. Men med det rekordstora antal ensamkommande som nu måste placeras har situationen blivit alarmerande."

Det finns ett längre reportage via P1- Studio1 om detta:



Dan Nilsson, förbundsdirektör branschorganisationen Svenska Vård har gett Expressen kritik om att bygga statliga barnhem.
"Utan staten ska bygga ett stort antal egna boenden. Ett sådant vägval andas en institutionalisering av den sociala omsorgen av barn och unga vilket vore oerhört olyckligt då det är precis tvärt om vi alla strävar efter – så normala och trygga förhållanden som möjligt. Att som barn eller ungdom bli satt på ett statligt familjehem känns både förlegat och bakåtsträvande."

Detta kan jag hålla med om, men alla verkar stå okritiska mot att det omhändertar dubbelt så många barn idag än för tjugo år sedan. Måste man verkligen omplacera så många barn? Detta är ett stort ingrepp i familjen och allra helst för barnet. Det sker en hel del omhändertagande på oskäliga grunder, missuppfattningar, feltolkningar och brister även hos Socialtjänsten.
En annan aspekt som oftast inte diskuteras är att placera barnen hos nära släktingar, eller varför inte ge mer stöd till familjen istället för att placera barnen hos dyra hvb-hem? Att omhänderta ett barn är det absolut sista man ska göra och det räcker inte med misstänksamhet eller endast oro. Det ska finnas klara bevis om att barnet far illa.

2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).
LVU-lagen