Rättssäkerheten finns inte hos Socialtjänsten

Eva Leijon, enhetschef för Socialtjänsten i Sundsvall, [1] säger till Sveriges Television Västernorrland:

"BBIC är en nationell utredningsmetod utarbetad av Socialstyrelsen som bland annat ska garantera rättssäkerheten vid omhändertaganden." [2]

Detta stämmer inte alls. En utredning ska enligt socialtjänsten vara så omfattande som det behövs, dvs inte mer omfattande än vad de, socialtjänsten anser behövas. Har själv varit med om BBIC utredning, själv valde jag att göra en egen parallell utredning. Socialtjänsten hämtade in material från ett begränsat antal källor. Själv samlade jag ihop allt material jag kunde hitta om mig och min familj. När socialtjänsten påpekade något så hittade jag själv svaren från andra experter på olika områden. Det lustiga av allt var att socialtjänsten missade själva grundenproblemen. Självklart var de inte intresserade att se till faktan om inte faktan följer deras tes. Men Förvaltningsrätten lyssnade på mina faktan och tog vår sida då vi la fram alla bevis mot Socialtjänsten.

Ett annat problem när det gäller rättssäkerheten är att Socialtjänsten befinner sig i en kris, man har helt enkelt för mycket att göra, det finns inte tid och resurser till allt. Handläggare håller i många ärenden samtidigt, det blir inte lätt att hålla ihop alla trådar och separera fall från fall. Sen finns det socialsekreterare som inte borde vara socialsekreterare. Man vill arbeta effektivt för att visa resultat.
Beträffande resultat så talade jag med en socialsekreterare jag känner. Hon var påväg att byta arbete eftersom hon var missnöjd över sin enhet och hur de arbetar. Hon menade på att allt handlade om resultat före barnens bästa. Hon hade valt att arbeta som socialsekreterare för att hjälpa barnen, men hon kom i insikt att hon hade fel. Socialtjänsten är en hirarki där vissa vill göra karriär och detta gör man genom att man följer order och visar upp resultat. Om man säger emot så blir man lätt utfryst-

Några förslag till att öka rättssäkerheten hos socialtjänsten för barn och föräldrar:

Det första mötet är ofta ett avgörande möte mellan socialtjänsten och parter. Under det första mötet så finns t.ex. inget LVU och parterna har inte rätt till advokat som finansieras av staten. Det som händer under första mötet blir svårt att bevisa i efterhand, och socialtjänstens ord står över lagen. Därför så borde alla dessa möten spelas in, antingen ljud eller video. Då kan man gå tillbaka och se vad som är sagt. Men innan detta blir normalitet så spela in mötet själv, det är lagligt och du behöver inte säga något till handläggarna.
Du kan även ta med dig en bekant eller släkting som bara är med för att lyssna. Han kan sedan bli ditt vittne i framtiden.
Om handläggarna ber om att få tala med dina barn, låt dom inte ta iväg dem till ett annat rum ensamma. Om socialtjänsten ska tala med barnen så borde de ta inspiration från polisens Barnahus. Där spelar man alltid in samtalen på video och åklagaren ska medverka och avgöra vilka frågor som får ställas. Hos socialtjänsten spelar man normalt inte in samtal med barn. Dessa samtal skrivs ner som anteckningar och du kommer aldrig att veta helt säkert vad de har ställt för frågor och hur de har tolkat ditt barns svar. Och socialsekreterare som vill uppnå resultat, de ställer säkert en hel del ledande frågor för att påskynda processen för att uppnå resultatet.

Av egen erfarenhet så finns det ingen rättssäkerhet hos Socialtjänsten, även om man följer BBIC. Av egen erfarenhet så läste jag själv igenom ett antal handböcker och lagar inom socialtjänsten, och blev tvungen att tillrättavisa handläggarna. De har säkert läst en hel del inom sin utbildning, men i praktiken så gör många lite som dom vill, för de står ju över lagen och deras anteckningars källa finns endast i deras eget samvete.

Varning för det sociala komplexet

Dagens industri har en artikel med rubriken, "Ungdomshem en guldgruva". HVB-hem, vilket betyder "hem för vård eller boende" är hem där barn och ungdomar ofta blir placerade då de har problem hos sina biologiska föräldrar. I artikeln kan vi läsa att vinstmarginaler kan komma upp till mellan 30 och 60 procent.

I topp syns HVB- och familjehemsbolaget Attendo Individ och Familj, som är ett dotterbolag till Attendo, som i sin tur ägs av riskkapitalbolaget IK Investment Partners.

På andra plats finns socialdemokraten Jan Emanuel Johanssons gamla HVB-bolag som Pär Nuder hjälpte att sälja.

Källa: Dagens Industri

Jag har skrivit tidigare och uttryckt en viss oro över vårdbolaget Attendo som nu även söker socialsekreterare runt om i landet. De fungerar som ett bemanningsföretag och ska därefter hyra ut socialsekreterare som kommer att handlägga ärenden hos socialtjänsten. [1], [2]

Exempel från Attendos annons:

Uppdraget innebär myndighetsutövning/utredningsarbete riktat mot barn och ungdomar enligt SoL och LVU. Du skall vara van att arbeta i BBIC och ha goda kunskaper om aktuell lagstiftning inom ditt verksamhetsområde.

LVU- ärenden "Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga" [3] handlar om tvångsvård och då ofta att man omhändertar barn från dess föräldrar.

Samtidigt som Attendos socialsekreterare ska arbeta med barnärenden ute på fält vilket kan resultera till LVU, tvångsomhändertagande så är samma företag ledande i Sverige när det gäller Familjehem. Dessa placeringar kostar enorma pengar och det är just här HVB-hemmen kommer in som Dagens Industri skriver kan bringa en vinst upp emot 60 procent, vilket kommer från våra skattepengar.

Eisenhower varnade det militära komplexet i USA 1961, där han uttryckte sin oro för den privata sektorns inflytande.



Detsamma gäller även här, vår rättssäkerhet är i fara då privata vårdbolag utför myndighetsutövning mot folket samtidigt de har ett ekonomiskt intresse. Det Eisenhower oroades för om militären bör betänkas, [4] det håller på att hända även här men med våra myndigheter som Socialtjänsten. Det kommer in privata ekonomiska intressen och det går att göra stora pengar på barns lidande.

Malung-Sälens kommun omhändertar fler barn

När socialtjänsten summerades resultatet för 2013 visade det sig att placeringarna av barn ökat och att det lett till ett minusresultat på 13 miljoner kronor. Fler familjer lever under svårare förhållanden, säger Rolf Davidsson kommunchef.

En förändring de senaste åren är att man jobbar utifrån en tydligare metod där barnets behov sätts i centrum. Det kan vara en av anledningarna till att anmälningarna av barn som far illa ökat. Och med det följer fler omhändertaganden och ökade kostnader.

– Ju mer vi utvecklar våra metoder och ju mer vi förbättrar vår kompetens så är förhoppningen att vi kan hjälpa fler barn som är i behov av stöd och hjälp, säger Rolf Davidsson som är kommunchef till SR Dalanytt.

Men problemet är inte de ökande kostnaderna utan att fler barn mår dåligt. – Det är en samhällsfråga att titta på ur många olika aspekter. Fungerar skolan, fungerar samarbetet mellan socialtjänsten och skolan. Behövs det mer insatser från barnpsykiatrin, säger Rolf Davidsson.

Källa: Solleron.se

Är Attendo´s verksamhet laglig?

Funderar kring ett tidigare inlägg "Socialsekreterare anmäld för korruption", socialsekreterare i Uppsala som både jobbar som utredare och på ett familjehem för barn.

Nu är det som så att Attendo söker fler socialsekreterare som de senare hyr ut till kommuner. Samtidigt driver Attendo 250 familjehem runt om i Sverige.
Man skriver att socialsekreterarna ska vara goda ambassadörer, (representatn / sändebud).

Får det vara så här?

BBIC i praktiken - att knäcka koden

Denna bok kan jag rekommendera för er som har blivit anmälda och kommer att bli utredda av socialtjänsten.

BBIC i praktiken, skriven i samverkan med Socialstyrelsen, ger en god inblick i konceptet Barnens Behov i Centrum (BBIC). Författarna beskriver vad BBIC är, dess grundläggande värderingar och principer samt hur konceptet är uppbyggt med mötesrutiner och formulär. Dessutom redovisas hur BBIC kan användas som ett stöd för att bättre synliggöra och bedöma barns och ungas behov. Detta är en idébok skriven av praktiker för praktiker. Språket är enkelt och lättillgängligt, och fallbeskrivningar gör boken konkret. Socialarbetare och arbetsledare som vill använda BBIC i sin verksamhet får här tips och idéer. Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som arbetar inom barnavården eller som samverkar med barnavården samt till universitets- och högskolestuderande som i sin framtid yrkesutövning kommer att möta barn, ungdomar och föräldrar som är i kontakt med barnavården.

Idag har ca 81 procent av alla Sveriges kommuner licens att arbeta med BBIC som modell enligt socialstyrelsens hemsida. Som part i en utredning så kan det vara bra att kunna modellen och veta hur socialtjänsten tänker och hur de arbetar. Andra böcker ni fritt kan ladda ner angående BBIC från Socialstyrelsen.